Om föreningen

Mariatorget
När torget anlades efter Mariabranden 1759 fick det namnet Adolf Fredriks torg. Det var söderborna som ville att torget skulle få sitt namn efter kungen, och det gick bra, på vilkor att inga avrättningar hölls där. Det rådde en lantlig idyll på Söder i ungefär ett hundra år efter det, tills den intensiva byggnationen inleddes vid mitten av 1800-talet.
Det nuvarande namnet fick torget när tunnelbanan byggdes. Då var man orolig för att man skulle förväxla platsen med Adolf Fredriks kyrka.

Wollmar Yxkullsgatan
På 1600-talet hade gatan många namn, t.ex. Långgatan, Dalbogatan, Sankt Görans gata och Finnegatan. År 1646 omtalas att ”Edle och Wälborne öffwerstens Woldemar Yxels gårdh” ligger vid Långgatan. Översten Wollmar Yxkull var Karl IX:s hovmarskalk. Hans släkt kom från Livland, han introducerades på Riddarhuset 1625 och uppförde en malmgård i hörnet av Björngårdsgatan och ”Långgatan”. År 1728 hade gatan fått hans namn, en inskrift om hans gård finns att läsa ovanför portalen på Wollmar Yxkullsgatan 2. Hovmarskalkens malmgård revs sommaren 1926.

Kvarteret Draken
Redan år 1647 fanns detta kvarter beläget ”wed’ Sancte Jörans gatha”. Det är legenden om S:t Göran och Draken som ligger bakom kvarterets namn. Flera gator i kvarteren omkring har haft namn efter helgon. Grannkvarteret öster om Draken heter numera S:t Göran, men det är betydligt yngre. En relief på husväggen i hörnet av Björngårdsgatan och Wollmar Yxkullsgatan föreställer S:t Görans strid med draken.

Draken 20
Husen på  Wollmar Yxkullsgatan 15A ritades av en okänd arkitekt och byggdes 1883-84. Samma arkitekt ritade troligen de samtida husen på nr. 15B. Byggherre och byggmästare för båda gårdarna var Axel Andersson.

• 1921 gjordes vindsinredning
• 1936 fick husen centralvärme
• 1952 ny entré
• 1982/83 gjordes en omfattande renovering när Brf Draken 20 bildades

Gathuset
Lägenhetsstorlekarna år 1884 var i bottenvåningen ett rum och kök och enkelrum, i övriga våningar tre respektive fyra rum och kök. Vid en byggnadsinventering 1974-75 noterar man att ”flera lägenheter har blivit uppstyckade till mindre”.

Vid inventeringen hade huset en brun slätputs mot gatan och en grågul puts mot gården, samt plåttak. Entré med svart- och vitrutigt marmorgolv och vit marmortrappa , i inre entrén profilerade taklister. Trapphus med kalkstenstrappor, samt svart- och vitrutiga vilplansgolv. Brunådrade fyllningsdörrar med glasrutor och överljusfönster med etsat mönster, omramat av pilastrar med detaljer i relief. Profilerade taklister. Separat körport till gården.

Man besökte även en av lägenheterna. Den var avstyckad från en större och bevarade till en del ursprunglig inredning såsom sockelpaneler, fyllningsdörrar, profilerad taklist och takrosett. Köket hade gasspis och marmorbänk.

1982/83 nyinreddes två vindsvåningar och tre av lägenheterna anpassades till att användas som barnstuga, en verksamhet som pågått sedan dess. Övriga lägenheter återgick till att vara 3:or eller 4:or.

Gårdshuset
I gårdshuset fanns det år 1884 lägenheter med två rum och kök.
Vid inventeringen på 1970-talet var det tryckeri och kontor i bygganden och man beskrev byggnaden som ett gårdshus i fyra våningar med grågul puts och plåttak. I entré och trapphus var golv och trappor av kalksten och där fanns bruna fyllningsdörrar.
1983 fick huset åter lägenheter med två rum och kök. Vinden bebyggdes hösten 1999.

Uthusen
1906 var det bageri i det ena uthuset.
1920 byggdes uthusen om
1974 var det ena ”f d stall och vagnsbod med skulle. Används numera som verkstad” och det andra ”f d tvättstuga, numera plåtslageri och garage”.

Källor och litteratur:
CD-ROM-skiva ”Söder i våra hjärtan. Människor och miljöer i Stockholm 1870-1930”

Hasselblad, Björn, ”Stockholmskvarter”, Stockholm 1979

Landquist, John, ”Söder på 1890-talet”

”Stockholms gatunamn”

Södermalm, Södra Maria del av Högalid, Byggnadsinventering 1974, Stockholms stadsmuseum, Stockholm 1978